I svenska Tornedalen bastar man ofta på julaftons morgon, eller eftermiddag. I Finland på Tapanidagen den 26 december. Basturegler enligt Bengt Aili:
Bastun var en tempel på gården där man måste respektera varandra med vissa regler .
1. Aldrig gräla i bastun
2. Stirra inte på varandras kroppar undvika kärleks akt.
3. Undvika kroppsliga odörer
4. Borsta ryggen på varandra.
5.jämlikhet och lika värde oavsett rang.
6. Vädra ut bastun efteråt och de dåliga tankarna som renads av ångorna.
Rovaniemi, Kemi, Jyykeä, panen näitä kaupale; Rovaniemi
Example
Rovaniemi, tuli purkamhan koko kaupan
Other
Kaupanomistajan sanothaan Aapuassa olla kaupan päälä, siis omistaja.
Source
Paloheimo, Rapola, Artimo, Hämäläinen.
Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-03-12
pitäjä
Swedish
bygd, församling, kommun
Finnish
seurakunta, kunta, seutu
Part of speech
substantiivi
Places
Vettasjärvi, Kemi
Example
Kainulasjärvi: Pithään raja oli Täränön ja Korpilombolon kunnitten raja joka kulki yli Vanhaanvaaran. Nattavaara: Pittään rakennuksia, Raisinvuono: Tässä pithässä.
Other
nn
Source
B. Winsa: ordbok, Rapola, Kaarakka.
Writen down by Birger Winsa
Edited
2025-03-02
penkoa
Swedish
gräva, söka frenetiskt genom att flytta på föremål och undersöka noggrant
Finnish
kaivaa, hakea, tonkia
Part of speech
verbi
Places
Kemi, Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara: Penkoo ja hakkee.
Other
synonyymi möyräsää
Source
I. Tuovinen, Kaarakka.
Writen down by Birger Winsa
Kompelusvaara: Mattina köyhäm pihti katom pääle. Kittilä: Ennen Mattia jos hiostaa seinhän (sullaa lumi), merkittee pahoja ilmoja efter denna dag behöver inte den fattige bränna törved som ljus. Raukola: Den 24:e februari är det ”Kevät-Matti” (”Vår-Matti”). Vinterns rygg kröks och vi går mot våren. Det märks på att det blir mer livat i naturen. ”Matti har kastat sin heta sten i vaken, forsen eller brunnen”. Det bildas ingen ny is i strömmande vatten. Man kallar istapparna från taket för ”Matin parrat” , (”Mattis skägg”). Och ju längre Mattis skägg blir desto längre har våren kommit.
Man siade om kommande väder och sa att: om snön yr på Kevät-Matti så kommer det att komma flera snöfall innan våren är slut. Men det skulle bli en bra bärskörd. Det sades också att: ”Mattina on päivää hihtoa ja yötä nukkua.” (”På Vår-Matti finns nog med dag för att skidra och nog med natt för att sova”.)
Other
Eilen oli Syysmatin päivä. Matteus lukkee almunakassa. Sanothaan Matteusta syysmatiksi ja kevämatti taas oon Mattiaksen päivänä 24/2. Nämät Matit oon toisten vastakhaisia- yks valon toinen pimeän.
Sanothiin ette lehmät olit syys- ja talven ummessa ja ette Kevämatti alotti maijonsaanin.
IB Uusitalo; Mattina puithiin riihiä ja pyöritethiin puromyllyjä. Jos vesi mennee riitheesheen Mattina niin tullee pitkä, lauha syksy ja taas toisin päin. Noh! Näkkeepä sen kunka Nyt käypii…
Source
I. Tuovinen, Liljeblad, Isoniemi, Artimo, Raukola.
Writen down by Birger Winsa
Kesän aikana söithiin kessäintynyttä särkeä. Panthiin suolavetheen puusaavhiin ja kun oli happaintunu sitä söithiin kesän aikana. Sanothaan ette särjen ruoot lahoit/pehmenit pois saaven suolaveessä ja oli sitte helpompi syä.
Other
Tornedalens svar på surströmming. Ännu under 1950-talet fanns en i Kainulasjärvi som åt försurnad mört.
Kemi, Jyykeä, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kittilä, Raisinvuono, Raisinvuono, Kittilä: Sielä on vuomaa ja jänkkää ja maansankaletta. Lemminjoki: Penikulma läpi se maa.
Other
Maa ei usko velkaa. Marken lämnar inga lån.
Source
Isoniemi, Valonen, Rapola, Meriläinen, Artimo, Hämäläinen, Kaarakka.
Writen down by Birger Winsa
Kompelusvaara: Korkeat luulot ittestänsä. Kemi, Kompelusvaara: Ei ole autuhaaks tuloa muuala ku lestaatilaisessa liikheessä, semmoistakì luuloa on. Luulo ei ole tiedon väärti.
Source
I. Tuovinen, Kaarakka.
Writen down by Birger Winsa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Writen down by Järämä-Satter
Kainulasjärvi: Kotona autoin mammaa korjaamhaan huonheet ja jopa kuurasin laattioitakin. Kuurihinkki ja kuuritraasu porstan päähän jossa oli varsi ja sitten kuurata. Ei kukhaan siivonu. Neuvot oli meile suuria kampheita kun aurat, veltat, ja sahat, vasarat etc. Neuvoloovakin oli, useasti rojuloova. Kaikenlaista kolpaa keräthiin neuvoloovhaan jota lapsena oli hauska kaivaa.