News

tvinnata lainasana kalastus
Swedish
tvinna
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Birger Winsa Ruottin lekand ja tafs on vierkku. Mulle outo lapsuuven kalastusaikana. Saamen kielen laina. Luulen. Met sanoima tafsi. Siinä on klupu joka suojaa ettei liina tvinnainu. Se pyörivä klupu on vierkku. Tvinnata taitaa olla vierasta suomen kielessä.
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-10-03
kuoristaa vaate
Swedish
rulla upp/ner (ärmar, stövelskaft)
Part of speech
verbi
Example
Kuoristaa paijan hiat.
Other
Vertaa kuorustaa. Sannolikt båda formerna.
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-10-03
syöpä kalastus sanaparsi kiiski
Swedish
flygfä, bitande insekt,
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso; Nilivaara, Torrivaara, Kittilä
Example
Nilivaara, Torrivaara, Kittilä: Syöpä tullee kevväilä. Ensin näkkeee kirsisääskiä, mutta net ei pure. Sitten tullee pari miljaartia syöpää: sääskiä, paarmoja, hytyäisiä ja mäkäriä.
Other
Sanaparsi: Tuli syöpä säästäjälle. Merkitys?
Source
B. Winsa: ordbok, Liljeblad. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-29
kolo
Swedish
märke, grop (i träd, ej hål); ful
Finnish
pilkku; kuoppa: ruma
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara, Soutujärvi-Skaulo, Nattavaara; Pempelijärvi, Ullatti
Other
Vertaa koro
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2024-09-29
kummakki
Swedish
bägge
Part of speech
atverbi
Places
Jukkasjärvi
Example
Kummakki olthiin myötä = bägge var med.
Other
Synonym till molemat.
Source
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Writen down by user3423158
Edited
2024-09-29
joo ilmanki fraasi
Swedish
jo självklart; uppenbart
Finnish
joo tietysti
Part of speech
interjektio
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-09-29
kryyvimaa lainasana huusholli
Swedish
grönsaksland, trädgård
Finnish
puutarha
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi; Soutujärvi, Skaulo
Other
< ruotti
Source
Birger Winsa. Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2024-09-28
trääkoorti luonto lainasana
Swedish
trädgård
Finnish
puutarha
Part of speech
substantiivi
Places
Tornedalen
Other
Vertaa kryyvimaa.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-28
hurtuuki slangi vaimo lainasana vaate
Swedish
huckle, sjal
Finnish
huivi, liehuva vaate, havilinen leninki
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Other
Fler ord: havilinen, simhaus, hatura, kläppi, naakia, naakata,, toopi, plompuuki polsterinpäälinen,klasisilmät, klosetti, pärmi, nättinki, toppineula, jo ainaki, hiljastua, primhauttaa, priihmauttaa, preivi, sunkhaan, unheuttaa, hihot, jälkhiin, klaakottaa, prämhäyttää, välhin, välleen, pruuvit, lämhäyttää, kruuvata, mookata, ookata, henttari, fati, sokkeri, pännä, följy, knappi, topata (pullaa), toppasohva, matrassi, löystäkki, pranstaaka, yhtehnään myöthäänsä, konstvärkki, takstooli, nuuka (tarkka), sole niin nuukaa, hollari, kuelma, kuelmatikut, paisteklasit, kilottaa, kompiainen, killata, kranni, tikkutröijy·
Source
Facebook. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-28
kursu luonto itäsuomi lainasana-saame
Swedish
ravin, dal med branta klippväggar
Finnish
laakso, kuilu
Part of speech
substantiivi
Places
Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö
Example
Parakka, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö, (ylheinen), Kätkäsuanto, Kätkäsuanto: piston kurssuun.
Other
< saame östfinska, kursu naturnamn naturbäck, låglänt dal med bäck, låglänt blöt sänka; östfi kurso blött ställe, blöt sänka (A Salminen k 1547, SMSA). Dal med å el kallkälla längst ner.
Source
I. Tuovinen, Itkonen, B. Winsa: ordbok. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-25
kokko satu sanaparsi itäsuomi lintu
Swedish
kungsörn, Aquila chrysaetos
Finnish
kotka
Part of speech
substantiivi
Places
Muonio, Ylitornio, Alatornio, Vettasjärvi, Täräntö, Parakka, Vittanki
Example
Parakka: Kymmenestä kynnestä se kokkoki syöpi. Hakanen: Merikokot ja kokot.
Other
Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Finska maakotka. Hävdas ta småbarn ur vagga, tar renkalvar och får. Stfi maakotka. Latin Aquila chrysaetos. Kokkoki parhaat kynsistä syöpi.
Source
I. Tuovinen, Syrjänen, B. Winsa: ordbok. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-24
kiipan kaappaa fraasi
Swedish
nätt och jämnt
Finnish
juuri ja juuri
Part of speech
atverbi
Places
Kainulasjärvi
Other
Nipin napin/kiikun kaakun. Soli siinä ja siinä. Just ja just
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-24
koste/t/ vesi
Swedish
eda, bakvatten, bakström
Finnish
takavirta, koste, pyörre
Part of speech
substantiivi
Places
Ullatti1, Järämä2, Ullatti2, Kainulasjärvi1, Rovaniemi, Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Kuolajärvi, Raisinvuono, Rovaniemi, Inari; Kompelusvaara, Pajala, Parakka, Karunki, Ylitornio, Arpela, Sieppijärvi, Vittanki
Example
Kompelusvaara, Pajala, Parakka, Pajala, Karunki, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Ylitornio, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi, Vittanki
Other
Vertaa pyörre id. Dialektalt svenska: agga.
Source
Artimo, Paloheimo, Isoniemi, Rapola, B. Winsa: ordbok. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-24
niva luonto vesi
Swedish
stryka, strömdrag, liten fors, grund med strömmande vatten
Finnish
virtava suanto
Part of speech
substantiivi
Places
Raisinvuono, Rovaniemi, Kittilä, Sodankylä, Inari, Kuolajärvi, Lemminjoki, Kemijärvi, Parakka, Kompelusvaara, Arpela, Vittanki, Sieppijärvi, Kätkäsuanto, Nattavaara, Järämä, Kainulasjärvi
Other
Roikonniva t ex ovan Mestoskoski. Dialektalt: Strucka: dialekt för strycka, (smalnande) del av älv, strömhastigheten ökar utan att övergå till större fors.
Source
I. Tuovinen, Sjöström, Valonen, Sipola, Itkonen, Isoniemi, B. Winsa: ordbok. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-24
ei kestä ihminen
Swedish
varsågod, det var så lite
Finnish
kiitos
Part of speech
interjektio
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara: ei kestä kiittää, ei kestä.
Source
I. Tuovinen. Writen down by winsa
Edited
2024-09-21
kestää
Swedish
löna sig, vara värd
Part of speech
verbi
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara, kyllä se vain kestää hulluv vasikan kaah kilpasille lähteä, Rovaniemi.
Source
Writen down by I. Tuovinen, Artimo
Edited
2024-09-21
anurakki lainasana vaate
Swedish
anorak
Finnish
urheilutakki
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Mulla oli anurakki talven aikana kun menin hihtomhaan.
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-09-21
hatura slangi ruumis lempinimi/haukkumanimi
Swedish
hår (nedl)
Finnish
tukka
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Example
Ottaa haturasta kiini ja tukustethaan reilusti. Se otti haturasta kiini. Oos tuo hatura teile tuttu? Soon vissiimmästi tuo hatura eri ko raiveli?
Other
Nedlåtande, vardagligt
Source
Meänkielen sanakirja, Matti Junes. Nedtecknat Lars Lampinen.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-21
Britti, Briita nimi lempinimi/haukkumanimi
Swedish
Britt, Britta
Part of speech
erisnimi
Example
Iiskon Britti, Britt Ryngmark. Ja Mäen Briita. Kainulasjärvessä.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-20
kotka lintu
Swedish
kungsörn, Aquila chrysaetos
Finnish
kotka
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Vittanki, Alatornio
Example
Kittilä: Kussa raato, siihen kotkat kokkoontuvat..
Other
Vertaa kokko, kokkohaukka. Harvinainen. Kokko on tavalinen Latin Aquila chrysaetos
Source
Artimo, Liljeblad. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-20
siemenpottu lainasana ruoka
Swedish
sättpotatis
Finnish
siemenperuna
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso
Source
Birger Winsa. Writen down by winsa
Edited
2024-09-18
kalma hautajaiset näkymätön mailma
Swedish
dödslukt, dödsvarsel
Finnish
kuoleman haju
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Parakka, Vittanki.; Svappavaara, Vittanki
Example
Svappavaara: kalma haisee, kalman haiju. Vittanki: kalma haisee ku s-oon kuollu, ja jos sitä kerran on kuolhela väki (haltiat) nii se se haisee? Se tullee niin lämmin haalea kalmanhaiju missä se kuolheenväki liikkuu.
Other
En del bybor känner dödslukten några veckor innan någon avlider. T ex poeten och den synske Mestos Pekka i Kainulasjärvi, Mestosvaara. De kan då uppkomma rykten att snart skall någon till att dö. Men man vet inte vem. I Kainulasjärvi fanns flera som kunde känna och ana när döden skulle komma ånyo på besök. Dessa personer fruktade man delvis, åtminstone barnen gjorde det. Och när döden kom sa man: Johan se tiesi. T ex ansågs Märta Fellsjö, Saajon Märta vara en som kunde känna dödsvarsel. Varsel om övernaturliga väsen, dödsvarsel
Source
I. Tuovinen, Airila, Paloheimo, Paavola, Hämäläinen, Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-17
kalma satu näkymätön mailma hautajaiset
Swedish
följeväsen, ledsagar den avlidne till graven, osynliga luktväsen
Finnish
kummitus
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
kalmak kuhisevat, kuhuväkit, kuhiaiset, ku ruumista saatethan, pienet, sen noutajat, kiehuvat sielä massa, survova
Other
Bor framförallt i kyrkogårdar och kan följa med jorden i skorna till den avlidnes hem. Skorna bör rengöras efter besök på kyrkogård. Kan tynga ner liksläden så att hästen inte orkar dra. Man kan då tippa omkull släden och banka på den så att dessa försvinner. Dessa väsen, surrar och puttrar i jorden. Är små. Harriet Pekkari: OM KALMA I FINSK FOLKTRO. I Parakka finns en ö som heter KALMASAARI, de dödas ö: Finskans ord kalma har betydelsen död, lik eller eller grav, ibland också skadlig kraft som berövar människan livet. Kalma kunde smitta genom föremål som hade tillhört avlidna eller t.ex. vatten som den avlidne hade tvättats med. Likaså kunde man få kalma av begravningsplatser, skelett eller brädor som den avlidne hade legat på. Vesikalma kunde man få från en plats där någon hade drunknat. Särskilt fruktad var keskosen kalma dvs kalma som man kunde få från en plats där ett för tidigt fött barn hade begravts. Den som hade smittats av kalma kunde bete sig sinnesförvirrat, eller nervöst. Ett varigt sår kunde vara ett tecken på att man hade drabbats. Kalma botades genom att den skickades tillbaka till de döda. I magiska formler representerades dödsriket av kyrkogården och myterna om Tuonela, Norden eller Underjorden. Därför botade man kalma genom att till exempel bada de sjuka i vatten som hade tagits från en bäck som rinner norrut eller mot solnedgången. Badvattnet bars sedan till kyrkogården. Andar, väsen som förknippades med döden kallades kalmafolket. De framlidna förfäderna betraktades som närstående och respekterades men kalmafolket förnams som en obestämd och skrämmande rörelse på begravningsplatsen . I närheten av kalmafolket skulle man vara tyst och det var olämpligt att skratta eller springa på kyrkogården då störda eller förolämpade avlidna kunde bli förargade. Uppretat kalmafolk orsakade sjukdomar hos de som hade förolämpat dem. En djärv trollkunnig kunde leja kalmafolk för sina egna behov genom att köpslå med anden som vaktade över begravningsplatsen. Detta var dock farligt då kalmafolket ibland kunde ta makten över sina värdar. Man trodde också att kalmafolket kunde vandra från kyrkogården för att hämta en dödssjuk människa till dödsriket Tuonela. Vanliga människor var oftast oförmögna att se denna dystra procession, men att den döende själv, trollkunniga och djur kunde förnimma den vandrande döden.
Source
I Tuovinen, Harriet Pekkari. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-17
pingota ihminen
Swedish
springa
Finnish
juosta
Part of speech
verbi
Places
Tornionlaakso, iänpuoli, pohjoisosa
Other
Ihmiset pinkoivat ainaki meijän nuoruuenkielessä. Kainulasjärvessä: Hevoset juoksevat ja ihmiset laukkovat. Hirvet tolvaavat. Äĺä sie lauko että et lankea ja tärvää itteästi.
Source
Veikko Pahajoki. Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-09-15