Nyheter

sauna byggnad gällivarefinska
Svenska
torkhus för säd
Ordklass
substantiv
Platser
Vuoddas
Exempel
Vuoddas: Korinen sauna.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2025-03-17
sauna byggnad jul bastu
Svenska
bastu
Finska
sauna
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
I svenska Tornedalen bastar man ofta på julaftons morgon, eller eftermiddag. I Finland på Tapanidagen den 26 december. Basturegler enligt Bengt Aili: Bastun var en tempel på gården där man måste respektera varandra med vissa regler . 1. Aldrig gräla i bastun 2. Stirra inte på varandras kroppar undvika kärleks akt. 3. Undvika kroppsliga odörer 4. Borsta ryggen på varandra. 5.jämlikhet och lika värde oavsett rang. 6. Vädra ut bastun efteråt och de dåliga tankarna som renads av ångorna.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-03-17
Jokkiinhaara, Jokkinhaara plats
Svenska
Jokkiinhaara
Finska
Jokkiinhaara
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Jokkiinhaara on toinen nimi Haarainsuanole. Huhtajoki ja Mätäsjoki yhtyvät tässä. Painhausjoki alkaa.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-03-13
Jokkiinsuu, Jokkinsuu plats språk
Svenska
naturnamn
Finska
Jokkiinsuu
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Övrigt
Jokkiinsuu = Joitten suu
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2025-03-13
syöpäistä, syöpästä människa
Svenska
äta hastigt, liten bit
Finska
syödä äkäisesti palasen
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, Kainulasjärvi
Exempel
Sanoin ittele eilen: Pitäis syökästä vähän ja juokasta kahvin ennen kun alan kirjothaan
Övrigt
Iänpuolela useasti syöpästä, juopasta.
Källa
Hämäläinen, Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-03-13
kauppa fras
Svenska
affär, handel
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi, Jyykeä, panen näitä kaupale; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi, tuli purkamhan koko kaupan
Övrigt
Kaupanomistajan sanothaan Aapuassa olla kaupan päälä, siis omistaja.
Källa
Paloheimo, Rapola, Artimo, Hämäläinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-03-12
pitäjä
Svenska
bygd, församling, kommun
Finska
seurakunta, kunta, seutu
Ordklass
substantiv
Platser
Vettasjärvi, Kemi
Exempel
Kainulasjärvi: Pithään raja oli Täränön ja Korpilombolon kunnitten raja joka kulki yli Vanhaanvaaran. Nattavaara: Pittään rakennuksia, Raisinvuono: Tässä pithässä.
Övrigt
nn
Källa
B. Winsa: ordbok, Rapola, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-03-02
penkoa
Svenska
gräva, söka frenetiskt genom att flytta på föremål och undersöka noggrant
Finska
kaivaa, hakea, tonkia
Ordklass
verb
Platser
Kemi, Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Penkoo ja hakkee.
Övrigt
synonyymi möyräsää
Källa
I. Tuovinen, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-03-02
Matti osynlig värld ordspråk
Svenska
Tjugofjärde februari, Matti och 21 september
Finska
Matti
Ordklass
egennamn
Platser
Kittilä, Kittilä, Kompelusvaara, Kittilä
Exempel
Kompelusvaara: Mattina köyhäm pihti katom pääle. Kittilä: Ennen Mattia jos hiostaa seinhän (sullaa lumi), merkittee pahoja ilmoja efter denna dag behöver inte den fattige bränna törved som ljus. Raukola: Den 24:e februari är det ”Kevät-Matti” (”Vår-Matti”). Vinterns rygg kröks och vi går mot våren. Det märks på att det blir mer livat i naturen. ”Matti har kastat sin heta sten i vaken, forsen eller brunnen”. Det bildas ingen ny is i strömmande vatten. Man kallar istapparna från taket för ”Matin parrat” , (”Mattis skägg”). Och ju längre Mattis skägg blir desto längre har våren kommit. Man siade om kommande väder och sa att: om snön yr på Kevät-Matti så kommer det att komma flera snöfall innan våren är slut. Men det skulle bli en bra bärskörd. Det sades också att: ”Mattina on päivää hihtoa ja yötä nukkua.” (”På Vår-Matti finns nog med dag för att skidra och nog med natt för att sova”.)
Övrigt
Eilen oli Syysmatin päivä. Matteus lukkee almunakassa. Sanothaan Matteusta syysmatiksi ja kevämatti taas oon Mattiaksen päivänä 24/2. Nämät Matit oon toisten vastakhaisia- yks valon toinen pimeän. Sanothiin ette lehmät olit syys- ja talven ummessa ja ette Kevämatti alotti maijonsaanin. IB Uusitalo; Mattina puithiin riihiä ja pyöritethiin puromyllyjä. Jos vesi mennee riitheesheen Mattina niin tullee pitkä, lauha syksy ja taas toisin päin. Noh! Näkkeepä sen kunka Nyt käypii…
Källa
I. Tuovinen, Liljeblad, Isoniemi, Artimo, Raukola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-02-23
supikoira djur jakt
Svenska
mårdhund
Finska
supikoira
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Exempel
Supikoiria on lisääntynyt Jellivaaran aluessa.
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Tuurikarhu
Redigerad
2025-02-20
spänteri vävstol lånord
Svenska
spännredskap i vävstol
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Jyykeä
Övrigt
Pingoitin, temppeli (kangaspuissa)
Källa
Rapola. Nedtecknare Jukka Korva. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-02-15
kessäintyä mat
Svenska
försurnas (ej ruttna)
Finska
hapaintua
Ordklass
verb
Platser
Nilivaara, Kainulasjärvi
Exempel
Kesän aikana söithiin kessäintynyttä särkeä. Panthiin suolavetheen puusaavhiin ja kun oli happaintunu sitä söithiin kesän aikana. Sanothaan ette särjen ruoot lahoit/pehmenit pois saaven suolaveessä ja oli sitte helpompi syä.
Övrigt
Tornedalens svar på surströmming. Ännu under 1950-talet fanns en i Kainulasjärvi som åt försurnad mört.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2025-02-15
marraskuuruusu växt
Svenska
krysantemum, krukväxt
Finska
krysanteemi
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Övrigt
fi, krysanteemi
Källa
Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-02-15
maa natur ordspråk
Svenska
torr mark, mark, åker, land, jord, bygd, landsbygd, begravningsplats, terräng, högre torr mark
Finska
maa, seutu, pelto, sarka
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi, Jyykeä, Kittilä, Raisinvuono, Lemminjoki
Exempel
Kemi, Jyykeä, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kittilä, Raisinvuono, Raisinvuono, Kittilä: Sielä on vuomaa ja jänkkää ja maansankaletta. Lemminjoki: Penikulma läpi se maa.
Övrigt
Maa ei usko velkaa. Marken lämnar inga lån.
Källa
Isoniemi, Valonen, Rapola, Meriläinen, Artimo, Hämäläinen, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-02-12
torvi natur
Svenska
solens strålande genom moln på ett spec sätt, likt rör från himlen; solstrimmor
Finska
auringonsäteet
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi Kittilä, ylöspäin k ottaa semmosta torvea, se on kylmiä ilimoja
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Isoniemi
Redigerad
2025-02-12
aamu natur ordspråk
Svenska
morgon
Finska
aamu
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Aamusta päivä pissiin sanoi Mestos Aake kun menimä kulutuksheen. Aake oli kymppi.,
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-02-11
luulo ordspråk
Svenska
inbillning, uppfattning, föreställning, förmodan, antagande
Finska
luulo
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Korkeat luulot ittestänsä. Kemi, Kompelusvaara: Ei ole autuhaaks tuloa muuala ku lestaatilaisessa liikheessä, semmoistakì luuloa on. Luulo ei ole tiedon väärti.
Källa
I. Tuovinen, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-02-11
niesti mat
Svenska
mat, färdkost
Finska
ruoka, matkaevät
Ordklass
substantiv
Exempel
Kahvi-/ tulisteluneuvot ja niestit häätyy olla laukussa ko methään aikoo
Källa
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja.. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-02-09
niesta mat djur
Svenska
mat, färdkost
Finska
ruoka, matkaevät
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä Kittilä: Saisinko mie niestaa ostaa. Kittilä: Ota niestaa matkhaa.
Övrigt
Vertaa niesti.
Källa
Syrjänen, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-02-09
mullata begravning lånord
Svenska
välsigna avliden genom att kasta mull på kista
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-02-09
kalsu hushåll
Svenska
slö, trubbig
Finska
tylsä
Ordklass
adjektiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Kirveskalsu, Jellivaara, Parakka. Kalsu veitti ja kirves
Övrigt
Slö yxa, kniv, lie.
Källa
Airila, Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-02-09
kalso arbete gällivarefinska
Svenska
dålig, slö (t ex yxa)
Finska
tylsä
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Kalsojärvi
Övrigt
Vertaa kalsu.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2025-02-09
neuvohuone byggnad
Svenska
redskapsbod
Finska
varasto
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Meilä oli neuvohuone missä oli traktori, veltta, aura ja kaikenlaista neuvoa.
Övrigt
Vertaa liiteri, makasiini, puuhuone, ulkohuone, navetta, lato, tupa, styyka, kesänavetta, aitta, riihi.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-02-08
neuvoloova lånord hushåll
Svenska
verktygslåda, skrot-
Finska
työkalulaatikko, romu-
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Kotona autoin mammaa korjaamhaan huonheet ja jopa kuurasin laattioitakin. Kuurihinkki ja kuuritraasu porstan päähän jossa oli varsi ja sitten kuurata. Ei kukhaan siivonu. Neuvot oli meile suuria kampheita kun aurat, veltat, ja sahat, vasarat etc. Neuvoloovakin oli, useasti rojuloova. Kaikenlaista kolpaa keräthiin neuvoloovhaan jota lapsena oli hauska kaivaa.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-02-08