Resultat

suo natur
Svenska
myr
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Sodankylä, Kittilä, Kemi
Övrigt
vertaa jänkkä, jänkä, vuoma, rämeä, autto, rimpi
Källa
Nedtecknat av Artimo, Kaarakka, Isoniemi, Kena
suoptikka natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
rotvälta
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
suorri, suorra natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
gren, förgrening
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Suorrahuornanen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
säärittökeli natur snö
Svenska
menföre (tjällossningstid)
Finska
kelirikko
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-02-23
teukka natur gällivarefinska väder lånord-samiska
Svenska
dimma
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tiva natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
kulle
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tivaoihki
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tiykkiäinen natur trä hushåll växt
Svenska
klar och rinnande kåda
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
tjeikari natur renskötsel gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
område som renar trampat ner och betat färdigt
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tjeikastunturi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
toljastaa natur
Svenska
göra ngt oskickligt, töa (om väder)
Ordklass
verb
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä, se toljastaa, että sillaila menettää omasuutensa, Rovaniemi Kittilä, se vain toljastaa, ei tulet talvea
Övrigt
lumettomuuden ajasta sanottua etenkin syksyllä
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Isoniemi
torri natur gällivarefinska snö lånord-samiska
Svenska
ngt som medför att man far ned i snösörja, sumphål. Alternativt något framskjutande el. utstående ställning.
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Torrivaara, berg och by i kommunen.
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
triikintalvi natur väder
Svenska
snörik vinter
Finska
lumirikas talvi
Platser
Kangos; Lars, Kangos, Hela
Exempel
Lars Ylvin: Triikintalvi, är ett begrepp i Kangos från gamla tider. Ett gäng Kangosbor skulle avverka skog och köra timmer I Tärendöområdet, Triikivaara. Det kom enorma mängder snö den vintern så dom fick inte många timmer sågade och ännu mindre köra fram virket med hästar. Man sa att man fick skotta snö hela tiden. Man pratar om flera meters snödjup och de avtal man hade gjort med skogsbolaget resulterade i att man blev skyldig bolaget pengar och för några slutade det illa. Jag kommer ihåg att när det snöade mycket en vinter, så sa man att "taitaa tulla Triikintalvi" "det kanske blir Triikintalvi Triikivinter"
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-08-02
trääkoorti natur lånord
Svenska
trädgård
Finska
puutarha
Ordklass
substantiv
Platser
Tornedalen
Övrigt
Vertaa kryyvimaa.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-28
tsohka natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
fjäll med vassa toppar
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
tulvavesi natur vatten
Svenska
flodvatten, högvatten
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi; Kittilä
Exempel
Kittilä, tulvaveeh alkavat nousemhan
Övrigt
astevaihtelu (standardfinska): s # d tai t
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka, Isoniemi
tulvavesi vatten natur
Svenska
flodvatten
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja.. Nedtecknat av Lars Lampinen
tupaspaikka natur plats
Svenska
tät punkt, t ex i ett spannmålsfält, på en äng.
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
tuuliainen natur
Svenska
vind
Finska
tuuli
Ordklass
substantiv
Platser
Juva
Källa
Anne Kosonen. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2023-07-15
tähistö natur
Svenska
stjärnsystem
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Kaarakka
tähti: tähesä natur
Svenska
stjärnhimmel
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi Rovaniemi, keraki oli oikein tähesä niinku saattaa olla, ja se [lappalainen] vain kuorsasi sielä ulkona
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Artimo
tähtiratas natur
Svenska
stjärnhimmel
Ordklass
substantiv
Platser
Ullatti2
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
uhriaihki natur religion trä osynlig värld nåjd
Svenska
offertall, gammal fura med krona
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Markkina
Källa
Samuli Paulaharju. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-13
uimapaikka natur
Svenska
badställe
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi Kemi, ainua uimapaikka meni ku panivas sotamiehiä tuohon sillale vahthiin
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Paloheimo
ukoijyrinä natur
Svenska
åskmuller
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
ukonjylinä, ukoijyrina natur
Svenska
åskmuller
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen