Resultat

suhka människa etnicitet lånord-samiska
Svenska
släkt
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-12
suohkana lånord gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
bygd, område, socken
Ordklass
substantiv
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
suola lånord-samiska gällivarefinska människa
Svenska
tjuv
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Suolajärvi
Övrigt
Många misstar ordet "suola" för betydelsen "salt" i naturnamn. Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan "Gällivares samiska och finska ortnamn".
Redigerad
2024-05-09
suoptikka natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
rotvälta
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
suorri, suorra natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
gren, förgrening
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Suorrahuornanen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
svierkku gällivarefinska trä lånord-samiska arbete
Svenska
lekare, svirvel, trälj eller knut av vidjor
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Iso Svierkkujärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
taluhaltia gällivarefinska osynlig värld vokalharmoni lånord-samiska
Svenska
stalltomte, hustomte
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara med omnejd
Källa
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-05
talvisilmät människa osynlig värld fras kropp lånord-samiska
Svenska
vinterögon, onda avsikter
Ordklass
substantiv substantiv plural
Platser
Malmfälten, Tornedalen förr
Övrigt
Talvetjalmet på Lulesamiska. En man reste från Jokkmokk över fjällen till Kaalasluspa och stannade över natten i en nybyggarstuga. Mannen kunde finska ganska bra men talade inte om det. På kvällen sade den ene av männen som bodde i stugan till den andre på finska: 'Hur ska vi göra med den här?' Då sade den andre, att han på natten skulle ge honom vinterögat. Mannen från Jokkmokk, som hade pengar på sig, gick då ut och flydde sin väg, ty han förstod att 'vinterögat' betydde en 'bösskula' (Sirkas lappby.)
Källa
Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1943-44. Nedtecknat av Tuurikarhu
Redigerad
2024-07-03
tauta religion gällivarefinska sjukdom osynlig värld lånord-samiska
Svenska
mörkt väsen i lokal skogssamisk mytologi, sjukdomen
Ordklass
substantiv
Platser
Pålkem, Flakaberg, Vuottas
Källa
Muntliga källor. Även Olle Kejonen.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-23
tavikka gällivarefinska fågel djur lånord-samiska
Svenska
storlom
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tavikanjärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
teukka natur gällivarefinska väder lånord-samiska
Svenska
dimma
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tintti fisk lånord-samiska
Svenska
smålax
Finska
pieni lohi
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Exempel
Pertti Kemppainen: Tintti menee tuonne Tenonvarteen se pieni lohi. Markus Palovaara: Tintti vai titti? Titti on kuiten alle 3kg lohi eli yhden vuoden meressä ollut nousukala. Markus Palovaara: Molempia versioita kuulee käytettävän. Tuo titti lienee se ”oikeampi”. Saamenkielistä taustaa ja käytössä sekä Tenon, että Väylän varressa.
Övrigt
Samiskt lån? Vertaa tintti och sintti.
Källa
Väylänvartisten sanalistalta, Naamakirjan tietoja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-25
tiure gällivarefinska djur lånord-samiska
Svenska
rovdjur, vilt djur
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tiurevuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tiva natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
kulle
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tivaoihki
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tjeikari natur renskötsel gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
område som renar trampat ner och betat färdigt
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tjeikastunturi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tjiffa människa gällivarefinska språk lånord-samiska
Svenska
inhysning, del av svordom/skällsord
Ordklass
substantiv interjektion
Platser
Järämä-Satter, Jellivaara
Exempel
Saatanan tjiffa!
Övrigt
Tjiffa kommer mest troligt från det lulesamiska ordet "Stiffa" som betyder inhysning.
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-22
tjila gällivarefinska hushåll vatten lånord-samiska
Svenska
kallkälla
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tjilarova
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tjohti etnicitet saga gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
ryskt rövarband som plundrade hushåll i norra lappmarkerna förr
Ordklass
substantiv
Platser
Killinki, Kaitum
Övrigt
Källa: Labba, A. (1971). Anta och Mari. Stockholm: Bonnier.
Redigerad
2024-06-05
tjorpi gällivarefinska människa lånord-samiska
Svenska
vulgär, oanständig
Finska
vulgaari, sivistymätön
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Övrigt
Ungefär samma som "ruokoton". Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Redigerad
2024-06-27
tolkki gällivarefinska fågel djur lånord-samiska
Svenska
fjäder
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tolkkikielinen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tonka mat gällivarefinska djur kropp lånord-samiska
Svenska
den fettfria delen av en skinka
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tonkahuornanen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tora gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
tvär, som på tvären
Ordklass
adjektiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Toravaara
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
torri natur gällivarefinska snö lånord-samiska
Svenska
ngt som medför att man far ned i snösörja, sumphål. Alternativt något framskjutande el. utstående ställning.
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Torrivaara, berg och by i kommunen.
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14
tossi gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
svammel, strunt, betydelselöst
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tossivaara
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-14