Resultat

rautsa renskötsel lånord-samiska sjukdom
Svenska
mager, sjuklig ren
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Rovaniemi, Inari.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa, Itkonen
Redigerad
2013-04-21
jutu lånord-samiska natur
Svenska
färdväg
Finska
matkatie
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Jyykeä
Exempel
Rovaniemi. Jyykeä: ankara jutu.
Källa
Rapola, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-04-08
jyrämö lånord-samiska natur
Svenska
djupt ställe under fors
Finska
hauta kosken alla
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-09
kieppä lånord-samiska natur
Svenska
liten sänka
Finska
pieni syvänne, alanko, kuoppa
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
louthennauha renskötsel lånord-samiska byggnad
Svenska
sametältsrep
Finska
laavunaru
Platser
Vittanki
Övrigt
< saame. Tvinnad el otvinnad rep för fastsättning av kåtatyget. I särskild del av lappkåta. Tvinnad rep för samekåta.
Källa
Wilma Hultén. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2015-10-19
jyllä, jylläs lånord-samiska natur vatten
Svenska
brant fors
Finska
kurkkio
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari
Övrigt
Vertaa köngäs
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-10
koutua fisk lånord-samiska båt
Svenska
simma
Ordklass
verb
Platser
Inari
Exempel
Inari: koutuukhoon se vene tuon karin ylitte.
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-19
muti kläder etnicitet lånord-samiska
Svenska
samekolt
Finska
peski
Platser
Kemi
Exempel
Kemi: meni että muti vilahti.
Källa
Elias Viippola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-01-06
possu renskötsel lånord-samiska byggnad
Svenska
kåtas bakre del, husfars plats
Finska
possu
Platser
Enontekiö, Vittanki
Exempel
Enontekiö: rupes lappalainen silmimhään ku vieras poshuun istu. Vittanki: tyvi aina puusta poshom päin.
Övrigt
< saame. Vertaa posio. Lappkåtas bakre del där bara husfar får sitta. Kans posso.
Källa
Wilma Hultén. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2015-10-19
jokitermä lånord-samiska natur
Svenska
bäcks backe
Finska
joenmäki
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-10
kiekerö renskötsel snö lånord-samiska
Svenska
renflocks betesplats
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kemi, Sodankylä, Kittilä, Rovaniemi, Inari, Rovaniemi, Kuolajärvi, Sodankylä, Kittilä, Rovaniemi, Kätkäsuanto, Lohijärvi, Kätkäsuanto, Enontekiö, Kolari, Jukkasjärvi, Lohijärvi, Muonio, Ylitornio, Turtola, Enontekiö.; Vittanki
Exempel
Vittanki: kaivattavat toisela koparala kiekerön ja syövät itte.
Övrigt
< saame. Där de söker vinterföda, uppgrävd snö med gropar i ett område.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tiesmaa, Itkonen, Paloheimo, Liljeblad, Artimo, Paloheimo, Meriläin
Redigerad
2013-04-11
maalimakkara mat lånord-samiska gällivarefinska renskötsel
Svenska
blodkorv, enbart tjocktarmar används av ren till blodkorv
Finska
verimakkara
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Maala käytethään kans Markitassa ja siis Jellivaaransuomessa. Veri saamen kielessä merkittee ihmisen veri. Ja maala elläinten veri. Sen takia maalaklimppiä ja -makkaraa.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-07
mella lånord-samiska natur
Svenska
strandnipa, av sand, eroderande brink
Finska
jokitermä, rantamäki
Ordklass
substantiv
Platser
Purnu, Kainulasjärvi, Kittilä, Inari, Jyykeä, Kätkäsuanto, Täräntö, Kompelusvaara, Ylitornio, Enontekiö, Parakka, Vittanki, Muonio, Sieppijärvi
Exempel
Purnu, Kainulasjärvi, Kittilä, Inari, Kittilä, Jyykeä, Jyykeä, Kätkäsuanto, Täräntö, Kompelusvaara, Ylitornio, Enontekiö, (ylheinen), Parakka, Vittanki, Muonio, Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, Häikiämellat: leveä suanto ja korkeat, Kaalasjoessa.
Källa
I. Tuovinen, Sjöström, Itkonen, Aejmelaeus, Tiesmaa, Rapola, Anthoni, B. Winsa:. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-05-05
sevä lånord-samiska snö
Svenska
hård vårskare
Ordklass
substantiv
Platser
Kolari, Enontekis
Övrigt
Lär användas allmänt i Enontekis. Jämför <a href="http://meankielensanakirja.com/sana/id/3784">hesvoshanki</a>
Källa
Mikko Jokinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-04-21
staalo etnicitet saga osynlig värld nåjd lånord-samiska
Svenska
jätte, troll
Finska
jättiläinen, taruhahmo
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
I grannskapet av Stalo bodde en same, som hade många barn, vilka Stalo fångade på det sättet, att han gillrade slakar, under vilka han hade en fettbit till agn. När samen sålunda förlorat flera barn, blir han omsider betänkt på utväg att hämnas. För detta ändamål doppar han sig i en källa, och låter sina ludna skinnkläder tillfrysa och stelna till is omkring sig. Därpå går han till Stalos gillrade slaka och lägger sig därunder, låtsande vara död. När Stalo kommer för att vittja, och finner samen under gillret, utbryter han: "Ha! Förstod jag icke att fettbiten skulle narra den gamle även!" Tager så den i hans tanke stenfrusna samen under armen och bär honom till sin kåta, där han lägger honom på ett bräde att upptina. Emellertid går han ut med sina bägge söner för att göra ett tråg, vari köttet skulle läggas när han sönderlemmade samen, vilken under tiden noga lyssnar till jättens samtal med sina barn, och förser sig med en av Stalos yxor. En stund därefter skickar Stalo den yngre sonen after en käckel (mindre skarv-yxa) varmed han ville urhålka tråget. När gossen inträder och kastar ögonen på samen, ropar han i dörren: "Pappa, pappa! De små ögonen välva i huvudet på honom!" Varpå Stalo svarar: "Åh! De har visst länge sedan stelnat." När gossen, som samen dödat med yxan, icke återkommer, sänder Stalo den äldre sonen, vilken samen, som nu ställt sig vid dörren, hugger till döds vid inträdet, härmar därpå gossen röst, och säger sig ej hitta käckeln. Stalo går då själv att söka den, men får sin bane vid det han träder huvudet inom dörren. Därefter spolierar samen honom, tar hans kläder på sig, sätter jättens stora kittel på elden och kokar det sönderlemmmade köttet av Stalo och barnen. Mot aftonen, då köttet var kokat, kommer Ruotakis (Stalos hustru) hem. Samen låtsar vara hennes man, sitter med ryggen vänd åt Ruotakis, äter något renkött, men bjuder henne att äta av det han upptagit ur kitteln och lagt på ett träfat. Ruotakis äter, men säger: "Det smakar som mitt eget kött", vartill samen, härmande Stalos röst, svarar: "Jag skar mig i fingret då jag. sönderlemmade samen, och som det blödde tämligen, så är väl smaken därav." Men när Ruotakis märker att bland köttet finns ett finger som av en gammal skada var okänd, vill hon gripa till sina glasögon för att bättre undersöka förhållandet. Men då hon uppstiger för att ta dem från gömstället, störtar samen henne huvudstupa i den på elden kvarvarande kitteln, med sitt heta köttspad, varigenom även hon fick sin bane, och sålunda utrotades hela detta Stalos hus. Från Linder (1849), s. 213-214 (se bilder). Renskrivet med moderniserad stavning från originalet med svenskt alfabet.
Övrigt
stf, taruhahmo ,jättiläinen, noituudella nostatettava oikeean ihmisen vastustaja, joskus myös ihmissyöjä. Saamen staalo.
Källa
Yliperän kielen sanakirja, Oiva Arvola, Lars Lampinen, Unbyn Boden. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-12-08
kaalaa natur östfinska vatten lånord-samiska
Svenska
vada
Finska
kahlata
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara, Kompelusvaara, Vittanki, Enontekiö, Sieppijärvi, Ylitornio
Exempel
Vuomia kahlethiin. Jellivaara, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Vittanki, Enontekiö, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Ylitornio: sielä se kaalaa.
Övrigt
Ante Aikio: THE SAAMI LOANWORDS IN FINNISH AND KARELIA
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, Tapainen, Airila, Aikio. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-01-10
onkka, unkka lånord-samiska natur
Svenska
korsande myrtunga genom ett långsmalt skogsområde
Finska
suokieleke, -niemi
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara Kompelusvaara: kaitaset jänkkäpahak ku meneväp paljoa läpi ni se on onkkurit.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
tselki kropp fågel lånord-samiska
Svenska
fågelryggkött
Ordklass
substantiv
Platser
Skipakuru
Övrigt
< saame? Vertaa melki.
Källa
Nedtecknat av Valonen
Redigerad
2013-04-20
kuoppararuotsa mat renskötsel lånord-samiska
Svenska
svamprot, renföda
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-19
vannukka växt lånord-samiska mat
Svenska
åkerbär
Finska
mesimarja
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ei ylheinen.
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-20
pallas lånord-samiska gällivarefinska fisk mat
Svenska
hälleflundra
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kittilä, Jyykeä, Vesisaari, Petsamo, Vesisaari, Rovaniemi, Vittanki, Kompelusvaara, vain Jellivaaran pitäjässä, Vittanki, Parakka.; Pajala, Jyykeä
Exempel
Pajala: Ahkiola kuljetettu pallasta, oli poron kuorma. Jyykeä: Pallas kasuà isoksi.
Övrigt
< saame. Hälleflundra från Norge, ca 1,8 m upp till 200 kg, enbart ett öga, vit ena sida, mörk andra.
Källa
I. Tuovinen, Valonen, Airila, Rapola, Artimo, Itkonen, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
pulkkuri barn släde renskötsel lånord-samiska
Svenska
barnackja
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö.
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-21
tutna fågel lånord-samiska
Svenska
uggla
Finska
pöllö
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Kainulasjärvi.; Parakka
Exempel
Parakka: Tutna on pieni pääki, pannee niinku firri (vindil), se niinku kilkuu vinkuu.
Övrigt
vertaa kissapökki, pökki id. Ei ole saamelainen lainasana. Aito kaihnuunkielen sana? Ainua? Vertaa saajo ja vinsa.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-08-14
kiira lånord-samiska natur
Svenska
kulle
Finska
kukkula, kumpu, kukkare, rinne
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi
Källa
Aejmelaeus, Turunen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03